milstolpe
Jag gick ner till havet, för att minnas mig själv Den jag borde varit. Färgen på himmelen påminner om ett svek. Muren speglar en bild av mig, som sedan speglar en bild, som inte är jag. Solen lyser upp huset, som ett tecken på en brand. Vattnet påminner mig om livets djupaste platser ? dem vi aldrig besöker. Men plötsligt släpper skon, och livet kommer tillbaka.
Kommentarer
Postat av: Emma
åååh karin du är underbar.... och ditt sätt att skriva... nu blir jag ledsen om du inte är nöjd med denna...
Trackback
