stig
jag vet att du går i varje fotspår jag någonsin tagit,
och de jag kommer ta.
Jag ser dig inte, då jag istället blickar framåt
men jag hör dig.
Att du försöker prata med mig,
spelar ingen roll.
För jag har inte lyssnat.
Låt mig lämna,
finnas för mig själv.
Till då jag förhoppningsvis har hittat tillbaka
till det som en gång var mina egna fotspår.
Kommentarer
Trackback
