me 4 u, me 2
jag älskar dig fortfarande,
så mycket
att det fortfarande dödar mig
innefrån och ut
så mycket
att det fortfarande dödar mig
innefrån och ut
me 4 u, me 2
jag älskar dig fortfarande,
så mycket
att det fortfarande dödar mig
innefrån och ut
så mycket
att det fortfarande dödar mig
innefrån och ut
det som aldrig kom fram
att leva livet, var nog inte det jag tänkt.
att leva med dig, var inte som det blev.
jag skulle ge dig livet, men paketet kom inte fram
jag skulle ge dig min evighet, mailet kom inte fram
som att jag var det sista på din lista,
öppnade du aldrig paketet
svarade du aldrig på mailet
och jag stod ensam kvar
hör min sista bön, innan tankarna lämnar oss
ta mitt paket, jag gav dig det,
använd det tillsammans med ditt samvete
livet som jag hade framför mg på din väg, delades,
och jag stod splittrad kvar.
säg mig, vart ledde världen som du och jag skulle skapat?
säg mig, vart ledde livet som jag gav i dina händer?
att leva med dig, var inte som det blev.
jag skulle ge dig livet, men paketet kom inte fram
jag skulle ge dig min evighet, mailet kom inte fram
som att jag var det sista på din lista,
öppnade du aldrig paketet
svarade du aldrig på mailet
och jag stod ensam kvar
hör min sista bön, innan tankarna lämnar oss
ta mitt paket, jag gav dig det,
använd det tillsammans med ditt samvete
livet som jag hade framför mg på din väg, delades,
och jag stod splittrad kvar.
säg mig, vart ledde världen som du och jag skulle skapat?
säg mig, vart ledde livet som jag gav i dina händer?
det som aldrig kom fram
att leva livet, var nog inte det jag tänkt.
att leva med dig, var inte som det blev.
jag skulle ge dig livet, men paketet kom inte fram
jag skulle ge dig min evighet, mailet kom inte fram
som att jag var det sista på din lista,
öppnade du aldrig paketet
svarade du aldrig på mailet
och jag stod ensam kvar
hör min sista bön, innan tankarna lämnar oss
ta mitt paket, jag gav dig det,
använd det tillsammans med ditt samvete
livet som jag hade framför mg på din väg, delades,
och jag stod splittrad kvar.
säg mig, vart ledde världen som du och jag skulle skapat?
säg mig, vart ledde livet som jag gav i dina händer?
att leva med dig, var inte som det blev.
jag skulle ge dig livet, men paketet kom inte fram
jag skulle ge dig min evighet, mailet kom inte fram
som att jag var det sista på din lista,
öppnade du aldrig paketet
svarade du aldrig på mailet
och jag stod ensam kvar
hör min sista bön, innan tankarna lämnar oss
ta mitt paket, jag gav dig det,
använd det tillsammans med ditt samvete
livet som jag hade framför mg på din väg, delades,
och jag stod splittrad kvar.
säg mig, vart ledde världen som du och jag skulle skapat?
säg mig, vart ledde livet som jag gav i dina händer?
mitt
du lekte med livet, som inte var ditt. aldrig någonsin ditt.
du lekte med elden, som du sedan släckte. min eld.
du drog dina linjer, runt runt. så jag inte kunde komma ut.
du andandes så nära mig, så jag inte längre kunde få luft.
och när jag föll till marken, tog inte längre marken emot,
du lekte med elden, som du sedan släckte. min eld.
du drog dina linjer, runt runt. så jag inte kunde komma ut.
du andandes så nära mig, så jag inte längre kunde få luft.
och när jag föll till marken, tog inte längre marken emot,
änglavingar
Ξdu tror det var du som tog mig ver det mörka vattnet
du tror att livet som du räddade var mitt, när du egentligen räddade ditt eget.
det var änglavingarna som flög mig över vattnet, som flög mig upp mot skyn
änglavingarna tog mig högre, fick mig inse, att livet var för skört för att leva
änglavingar som ej förtor sig åt människan, änglavingar som räddar, dräper och försör.
när du står på kanten, när livets slut nästan är nära, kommer dom när du hoppat, och lär dig flyga.
när det vackra kommer ut ditt hjärta, sparar änglavingarna dom till du kommer in i ett moln där du tappar sikt.
änglavingar inte att fötvina, kommer livets ljus och människan förblir.
människan blir evig, i änglavingarnas räddning.Ξ
du tror att livet som du räddade var mitt, när du egentligen räddade ditt eget.
det var änglavingarna som flög mig över vattnet, som flög mig upp mot skyn
änglavingarna tog mig högre, fick mig inse, att livet var för skört för att leva
änglavingar som ej förtor sig åt människan, änglavingar som räddar, dräper och försör.
när du står på kanten, när livets slut nästan är nära, kommer dom när du hoppat, och lär dig flyga.
när det vackra kommer ut ditt hjärta, sparar änglavingarna dom till du kommer in i ett moln där du tappar sikt.
änglavingar inte att fötvina, kommer livets ljus och människan förblir.
människan blir evig, i änglavingarnas räddning.Ξ
.
..you wasn´t.
plågoandens kraft
jag låter orden du sa, sakta förtära mitt inre, det som finns kvar av det.
du min plågoande, sakta förtär.
du är fortfarande kvar, för att jag håller dig så kär.
du min plågoande, sakta förtär.
du är fortfarande kvar, för att jag håller dig så kär.
efteråt.
ljuset märker livets vekna tystnad, och tar sin chans
mörkret kan inte förtvina i ljus, utan ställer sig på kö.
allt som komme kring knuten, kommer tät inpå.
julen är här, och snö unik likt en varelse faller och lägger tyngd på mina axlar.
dom finns där för att bringa ljus, men
ljuset märker livets vekna tystnad och tar sin chans
mörkret kan inte förtvina i ljuset, utan ställer sig på kö.
mörkret kan inte förtvina i ljus, utan ställer sig på kö.
allt som komme kring knuten, kommer tät inpå.
julen är här, och snö unik likt en varelse faller och lägger tyngd på mina axlar.
dom finns där för att bringa ljus, men
ljuset märker livets vekna tystnad och tar sin chans
mörkret kan inte förtvina i ljuset, utan ställer sig på kö.
morgondagens ironi
flickan som leker med morgondagens ironi.
vidrör sakta mitt sinne
morgondagens vita vingar svävar sakta över mig.
snart kommer den och landa.
sveket i flickans ögon är beviljat,
så som planerat
vidrör sakta mitt sinne
morgondagens vita vingar svävar sakta över mig.
snart kommer den och landa.
sveket i flickans ögon är beviljat,
så som planerat
tystnaden kring knuten
tystnaden slog mig till golvet, med ett enda slag
jag fanns inte i din närvaro.
dina ögon som jag alltid upplevt som blåa,
förändrades nu till svarta, svarta av hat.
mitt liv förändrades den dagen,
den nyförälskade snön tinade sakta bort
i ett hopp av saknad.
kvar blev bara bortglömda känslor.
jag kan ligga och älta detta i min enda evighet.
lägga mina tankar på det som varit.
och missa det som är nu
som att du var det enda som hände i mitt härterum.
mina händelser må gå, mina tankar må förtvina
i tankarna av dig, töar mitt liv bort.
i en sakta saknad
livet, är aldrig nog ens eget,
för när döden kommer kring knuten
är det inte du som sörjer den du saknar.
