mytomspunnet inre
alla som ständigt passerar fostrets ögon, förbinder dess värld, till en verklighet den inte riktigt kan referera till. den mytomspunna världen - verklighet.
fostrets sociala inre förtvinar av ensamhet, det är resultat av att vara annorlunda.
blogg.aftonbladet.se©
tysta toner
Han fördrev min enda tid med sitt svek, sina tysta toner.
Han sa, att jag hade så mycket till mitt yttre, att han inte han med mitt, "underbara inre."
Han hade inte tid, med den jag egentligen var
14 februari special
Låt alla känslor, och låt all lycka. Segla mot en ändlös horisont.
Låt känslorna som bevaras kring dig, stegra och byggas till en mur kring det onda.
Låt mina tankar inse att en föralltid livslång känsla bor i dig.
Låt mig aldrig lämna dig.
idag var jag med på radio=)
Jag lever i fruktan,
Av att dö.
Och aldrig riktigt left.
nu brinner ljuset
branden som pågick innom, har nu släckts och plötsligt finns livet inte till.
ångan har förtärt mängden vatten som finns kvar - och nu kokar inte vattnet.
som försvann inför våra ögon.
kanske så att livet tar annan form, efter vi på jorden slutat se det.
ett hat så ofullständigt mot livet slår mig i ryggen, och jag kan inte slita mig lös.
ser du?
livet är nästan slut.
och att jag, bara left en dag.
jag sliter så hårt att knapparna brister.
strängarna som livet gav mig, knarkade jag sönder med svek, svek mot omvärlden.
allt jag tar, ger allt förlorat.
känslan aldrig
blickar som aldrig möts.
möten som går förlorade.
känslan av att inte veta om ett avgörande i sitt liv,
är känslan av misslyckande.
ej av fruktan
Jag kan gå så nära, att jag känner dess andedräkt.
Jag kan försumma mig all tid och rum, bara för att ta del av dess hetta.
ej av fruktan.
Jag fruktar inte döden.
rosenknoppar röda
Rosenknoppar röda, lyckan gör så ont. Priset jag betalade, för att frosten skulle försvinna, så mina rosenknoppar röda kunde slå ut - blev för högt, och känslorna av lycka försvann, samtidigt som frosten kom tillbaka.
Men i frosten finns mina vänner, i frosten finns mitt liv.
Värmen kommer och rosenknoppar röda kan återigen få slå ut, och allt är som bortglömt.
Vännerna, försvann när jag lämnade mörkret, aldrig igen. 
