bara rost
men när jag stod på botten som inte verkade finnas i fallet, och tog tag i den kedja som skulle ta mig upp, rädda mitt liv, föll kedjan i bitar i mina händer, det var bara rost.
jag föll ihop på marken och hörde det öronbedövande ljuden från min värld, som sakta föll samman, bit för bit.
så löjligt sakta att jag kunde höra varje detalj for ner mot marken, och ekot som förstörde min tillvaro, jag orkade inte försöka mer. rädd för att misslyckas, att allt skulle falla ner till rost i mina såriga händer.
jag tittade upp, i ett desperat sökande på ljus, bara mer rost i mina händer. det föll ner som snö från himmelen.
allt det som jag någonsin trott på, ljuset, min värld och min vilja att leva. allt var bara rost.......
I hoped for somesort of a different, but it´s just the same
om livet vore ett litet frö
blomman skulle sakta växa till den präktigaste blomman livet någonsin skådat.
du skulle stå övet alla andra och med ditt stora hjärta förvandla världen till en varmare plats
alla krig skulle upphöra, all ondska i världen skulle sakta drunka i sina egna blodpölar, vidd sprädda i världen
om livet vore ett frö, skulle jag hålla det i handen, aldrig låta det vidröra marken.
skulle jag så livet för dig, skulle blomman bli präktigare än livet själv någonsin skådat
blomman i livets närging skulle sakta dö ut, och blomman som livet sakta vissna.
jag låter dig inte växa, för att kunna se dig, liten, opräktig, bara för att ge dig ett evigt liv.
(den här dikten är inte riktad till någon speciell)
when the sunshine appears
I walk there on the sidewalk, whit a bag containing the lates fasion from Giorgio Armani for my father.
I lookt on the sidewalk and start counting the old gums that people had trough´d at it.
suddelny someone bounsd into me, I looked angryly up and saw the most beutiful face I have ever seen.
it stop raining.
maybe that the sunshine inside you effects the real weather. how you feel is the key that locks up every possible
worry in your "greydays." the people that you meet is the accualy weather. I do think
so. cuse, you are my sunshine.
jag vet
men vara beredd på både motkommentarer och konsekvenser, för jag, jag är inget djur.
jag vet att du tycker jag är dum, fel och säga det till mig istället för alla andra?
var bara beredd på konsekvenserna, för jag, jag kan försvara mig, jag är inte dum.
jag vet att ni tycker jag är dryg, men jag är inte fyra år, jag lovar. det kan jag veta säkert, för jag är inte fyra år.
jag vet att ni tycker att jag inte är värd det här, jag vet. jag vet
svara mig?
du var mitt allt, ett tag, du fick mig känna mig uppskattad på ett sätt som ingen annan tidigare lyckats med. men du svek mig, du visade att dom som inte betyde något för dig, hade betytt allt för dig, hela tiden. och jag hade varit en parentes på sidan av. berättade du om mig för någon, nånsin? jag delade mitt inre me dig, men det fastnade aldrig på din skärm, du glömde bort det, eller hur? jag vet inte vem du är, inte ens vem du vill vara. jag trodde att jag var en hjälpande hand i ditt liv, men fan vad fel jag hade. jag tänker inte ens försöka dela mitt liv med dig, eller vara en del i ditt liv. jag hittar min glädje någon annanstans
förlåt att jag försökte.
vem fan har jag varit för dig under den här tiden? 
eller är det bara jag som begär för mycket plats?
want u back as before
