FrökenGoulash

 BARA FÖR STUNDEN.  en fjäder faller mot marken och jag betraktar den, den är vacker, blektvit faller den mot marken som en gaciös svan på en glittrande sommarsjö. jag sträcker handen mot skyn, som ett rop på hjälp. men lugnet jag känner inom mig är skrämmande fast än staden omkring mig är uppe i extas. den slutar aldrig, den är alltid vaken. fjädern kommer allt närmare mig, jag väntar med spänning på att få se den. en längtan som driver mig igenom händelseförloppet, längtan borde driva alla människor så dom inte tappar fokus, inte halkar av den väg som leder dem rätt. den längtan behöver inte vara långt ifrån där du står just nu, dom små saker som kommer göra dig glad för stunden, dom som gör att du klarar dig bra, just nu.det är dom sakerna som ska driva dej. vad som än händer så ska just den där fjädern leda dig. den stänger av omvärlden och du tar dig genom dagarna som i trans.jag tar ner handen, lägger den i det daggfuktiga gräset, det är sommar och min tid är äntligen min tid för första gången på länge. tiden tillhör aldrig sig själv, den påverkas ständigt av någon annat, en sen taxi, vad som helst. men inte när jag ligger här i det våta gräset. jag har min tid, men bara just nu, bara för stunden. fjädern landar brevid mig, det är en ful fjäder. den är full i damm och tjära, jag vill inte ha den i min åsyn. jag ställer mig upp och går iväg från gräset där jag legat. all väntan förgäves. den drev ju mig framåt, men bara för stunden.  kanske att vi lever just i stunden. i stävan efter något som är uppenåligt. vi är lyckliga i väntan, men när vi märker resultatet, blir vi ofta besvikna och försöker hitta något annat att sträva efter.  är du din egen tid och vet vad du vill, kan du gå hur långt som helst.

svante ville att jag skulle upptatdera den igen:P