när insidan inte speglar utsidan - som den borde

jag satte mig på en frostbiten bänk en gång.
den var inte kall,  utan bara en symbol för falskhet.
medan jag satt på bänken, rullade mitt liv förbi.
motorn var trasig, och den hade ingen ratt, inget som kunde påverkade dess väg.
utsidan var vacker, inte till ett öga förnärmat.
den perfekta lacken fick alla titta upp.
jag ställde mig upp från bänken,
gick fram
och skrapade lacken.

Kommentarer
Postat av: Emma

ooooj Den där gillar jag! :D

2008-04-27 @ 21:33:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0