till en bottenlös avgrund

jag kände värmen, som kom ur din mun.
den tillfälliga romansen stöttes till en bottenlös avgrund.
jag kände kylan, som kom ur dödens mun.
vilan, blev mitt enda tycke, och jag löstes sakta upp,
till något som inte längre kunde existera.
jag kände värmen en gång - som kom från din sommarvärmda hud.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0