Du

du skrev bokstäver som bildade mening,
du gav mig ett något

livet som passerade som sand igenom mina fingrar
du gav mig det tillbaka

känslor som sakta tog över
och vi kunde bara följa med

skrik som sakta förtärde vår verklighet,
och försvann med dimman

för det är bara när jag är med dig,
jag är som vackrast

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0