FrökenGoulash

jag fortsätter att springa,

men du springer inte  längre efter

det är det som oroar mig mest.

jag vet inte hur jag ska ta i dig när hela du är hal

och hur jag ska känna när allt jag känner är hat.

du springer inte längre.

jag kan inte sluta, även fast jag ser hur långt borta du egentligen är

men min acceleration går inte att stoppa,

för jag vet att den leder mig någonstans,

någonstans i framtiden.

jag funderar ibland,

vilken väg du valde och vad du tänkte när jag försvann bort från dig

och om du någonsin hittade dig själv.

och varför du slutade springa.