utan röd tråd
vart tog de nätter vägen? som sakta försökte sluta oss in i en overklig verklighet?
de nätter vi sprang ifrån.
Det är jobbigt att vara en ständig krigare på jakt efter nya offer,
en ny verklighet.
orden som hamnar på papperet blir inte poesi,
utan mirakulösa vändningar till ingenting alls.
jag tittar fortfarande på klockan,
tar ut dina steg.
men jag måste må bra nu.
för att det är jag.
Kommentarer
Trackback