1.
Det tog tid för mig att bli trygg.
Jag dansade i ljuset av ett gatlyse vars stad jag inte kände till.
Jag var barfota på en asfalt som luktade magi.
Jag var livet.
Och livet var jag.
Tröttsamhet blandar med en förundran av förmågan att bli frisk.
På resan vet jag vart jag hör hemma, vem som är hemma.
Ju längre bandet av gummi sträcks vet jag.
Det sträks för varje steg jag tar.
Låt mig utnyttja tiden,
men låt inte tiden utnyttja mig.
Kommentarer
Postat av: ε m m a ~
Jag gillar den där, passar mig i mitt nya liv just nu också... Hoppas det är bra med dig
Trackback
