Utkast: Maj 12, 2011

I slutet var det inte din bekräftelse som räknades.
Vad jag än gjorde.
Skadade dig, förgörde dig.
Du hade inte längre en del
av det som för mig var du och jag.

Jag ångrar att jag inte förgjorde dig,
medan du hade lite värdighet kvar.

Jag letade efter något att säga,
som kunde rasera de fel vi hittills begått.
Och bygga upp oss på nytt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0